Jul, jul, meningslösa jul...
Nu är det jul igen...
Den där glittriga och röda högtiden där familjer samlas för att äta, skåla och byta svindyra presenter med varandra.
Där ensamma människor känner sig ännu ensammare.
Där alla med dåligt samvete får chansen att döva det genom att ge en stund av sin dyrbara tid till någon som för länge sedan försvunnit ur deras liv.
Det var många år sedan jag brydde mig om julen. Alldeles för länge sedan jag vaknade tidigt på julaftonsmorgonen och tittade med stora pojkögon på chokladtomten som stod vid sidan av min säng. Tiden då snön var vit från början av december till slutet av februari och julklappar var något man var glad att få, o inte något man kände sig tvungen att ta emot...
När mormor dog för snart 2 år sedan försvann kanske den sista anledningen för mig att fira julen.
Att se glädjen hos en så gammal människa när hon upptäcker att hennes enda släktingar kommer o besöker henne i hennes minnesluckstäta dimma och serverar ett par tunna skivor skinka som aldrig smakar bättre än just då... Det var jul för mig...
Mina föräldrar försöker upprätthålla stämningen. Med glada miner, välfyllt julbord och tappra försök till julklappar har dom de senaste 2 åren i blindo försökt skapa en mysig julafton där vi som en lycklig familj samlas och njuter av julens gåva... Men för mig är det ingen gåva längre...
Jag ser alla familjer som träffas i min närhet. Inhandladet av presenter, planerandet av matinköp, telefonsamtal om tider och allt annat som hör till... Facebook-uppdateringar som berättar om hur "tomten har varit där"...
Och allt jag känner är illamående...
Jag vill verkligen inte pressa på min åsikt på er som faktiskt tycker om julen. Ni har det säkert fantastiskt med era stora släktträffar. Barn som leker, julsånger o äggtoddy framför brasan...
Det här är bara jag o mina tankar...
Så fira vidare, ni som gillar det! Häng upp er röda kulor på granen i vardagsrummet! Pynta verandan med kilometer av ljusslingor! Slå in paket och rör ihop er egen rödkål!
Jag står utanför o tittar på...
Försöker hitta någon anledning att inte sova bort julen nästa år...
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på bil och barn,
snön lyser vit på vraken.
Endast token är naken...
Den där glittriga och röda högtiden där familjer samlas för att äta, skåla och byta svindyra presenter med varandra.
Där ensamma människor känner sig ännu ensammare.
Där alla med dåligt samvete får chansen att döva det genom att ge en stund av sin dyrbara tid till någon som för länge sedan försvunnit ur deras liv.
Det var många år sedan jag brydde mig om julen. Alldeles för länge sedan jag vaknade tidigt på julaftonsmorgonen och tittade med stora pojkögon på chokladtomten som stod vid sidan av min säng. Tiden då snön var vit från början av december till slutet av februari och julklappar var något man var glad att få, o inte något man kände sig tvungen att ta emot...
När mormor dog för snart 2 år sedan försvann kanske den sista anledningen för mig att fira julen.
Att se glädjen hos en så gammal människa när hon upptäcker att hennes enda släktingar kommer o besöker henne i hennes minnesluckstäta dimma och serverar ett par tunna skivor skinka som aldrig smakar bättre än just då... Det var jul för mig...
Mina föräldrar försöker upprätthålla stämningen. Med glada miner, välfyllt julbord och tappra försök till julklappar har dom de senaste 2 åren i blindo försökt skapa en mysig julafton där vi som en lycklig familj samlas och njuter av julens gåva... Men för mig är det ingen gåva längre...
Jag ser alla familjer som träffas i min närhet. Inhandladet av presenter, planerandet av matinköp, telefonsamtal om tider och allt annat som hör till... Facebook-uppdateringar som berättar om hur "tomten har varit där"...
Och allt jag känner är illamående...
Jag vill verkligen inte pressa på min åsikt på er som faktiskt tycker om julen. Ni har det säkert fantastiskt med era stora släktträffar. Barn som leker, julsånger o äggtoddy framför brasan...
Det här är bara jag o mina tankar...
Så fira vidare, ni som gillar det! Häng upp er röda kulor på granen i vardagsrummet! Pynta verandan med kilometer av ljusslingor! Slå in paket och rör ihop er egen rödkål!
Jag står utanför o tittar på...
Försöker hitta någon anledning att inte sova bort julen nästa år...
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på bil och barn,
snön lyser vit på vraken.
Endast token är naken...
Kommentarer
Postat av: Arch
Precis hittat den här bloggen, tråkigt att bloggen verkar död. Bland det bästa som skrivits på det här stora vida nätet.
Trackback
